Teddy Brunius - Klisterkonsten

   I den moderna konsten intar collaget en viktig del. Ordet står för tvådimensionella kompositioner av delar av papper som klistrats samman. Förutsättningen för collaget är papperet, som i västerlandet kom i bruk från omkring år 1400. En rad systerkonster finns. Textila delar kan fogas samman till applikationer. Om man lägger till tredimensionella delar får man vad som kallas för assemblage.

   En tidig mästare i klisterkonst var Hans Christian Andersen. Han kunde sitta med barn och stora med en stor sax, berätta sagor och klippa till den ena kompositionen efter den andra av olikfärgade papper, som han sammanställde till beräknade kompositioner. 1912 hade kubisterna Braque och Picasso offentligt visat sina collages. Dadaisterna fortsatte lite senare i denna nya tradition. Otte Sköld visade på Salongen på Liljevalchs 1919 några sådana kompositioner. Han hade i Köpenhamn under första världskriget studerat verk av kubister och futurister i Tetzen-Lunds stora samling som stod öppen för nordiska konstnärer. Otte Sköld mest kända collage är Comte Kostia, som till en del bestod av ett fragmentariskt omslag till en roman, och till det kom en bild av ärkehertigen av Österrike, en marinmålning, etiketter, ett stilleben.

   Otte Skölds verk utsattes för stor smälek. August Brunius skrev i Göteborgs Handels och Sjöfarts Tidning om denna dumma jargon – påhitt med påklistrade bokomslag – burketiketter – för sådan modernism har vi hittills varit förskonade i Sverige. Kåsörer gjorde sig lustiga när de hade sett Otte Skölds verk. Ivar Starkenberg i Folkets Dagblad Politiken undrade: Varför inte hänga dit ett strykjärn medelst järntråd fästad i ramen? Herman Selderer funderade vidare på Otte Skölds uppslag i Nya Dagligt Alehanda och såg för sig en tafla af en morotsbit, en ansjovisburk, en cigarettlådeetikett samt skinnet av en i förtid afliden sill.

   Detta var en början till en ny genre i svensk bildkonst. Ute i världen skapade Schwitters sina Merz-kompositioner (ordet hämtades ur en urklippt annonsbit för tyska Kommerz-Bank). En olägenhet kan denna klisterkonst erbjuda: Hur länge skall klistret hålla innan det torkar ut? Det vanliga dagstidningspappret har under nittonhundratalet blivit av allt sämre kvalitet. Träfibermaterialet vittrar snart sönder. Många collages har gått till spillo, men ju mer konstnärerna arbetar med denna klisterkonst, desto mer blir de varsamma i valet av pappersmaterial.

Uppsala i augisti 2009

Teddy Brunus
Prof. emeritus